GI - Glykemiskt index!

GI - glykemiskt index - är ett begrepp som förekommer ofta i hälsosammanhang. Begreppet introducerades av Jenkins och medarbetare för cirka 20 år sedan. Det går ut på att enskilda livsmedel ges ett glykemiskt index baserat på hur snabbt de bryts ner och absorberas i mag-tarmkanalen.

Kolhydraterna i livsmedel tas upp i kroppen olika snabbt, beroende på hur de är kemiskt uppbyggda, i vilken form de finns i livsmedlet, som hela spannmålskorn eller som mjöl, och om de har behandlats industriellt, till exempel med värme. Man brukar tala om "snabba" och "långsamma" livsmedel. På ett standardiserat sätt mäts hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter att man ätit ett livsmedel. Resultaten brukar uttryckas som glykemiskt index, GI.

Ett långsamt upptag av kolhydrater leder till en mer utplanad blodsockerhöjning, vilket dämpar insulinpåslaget efter en måltid. Det bidrar till att hålla blodsockret på en jämn nivå mellan måltider och till hälsosammare fettomsättning och blodfettsnivåer.

 Glykemiskt index definieras som den totala ytan under den kurva som beskriver blodsockerhalten två timmar efter måltid, när man äter 50 gram tillgängliga kolhydrater i ett livsmedel i förhållande till när man äter 50 gram tillgängliga kolhydrater i form av vitt bröd eller glukos. Det är viktigt att notera att jämförelsen gäller lika mängd tillgängliga kolhydrater, inte lika mängd av livsmedel.

Sannolikt är formen på kurvan lika viktig som ytan, det vill säga hur högt blodsockret blir, hur snabbt det höjs och hur snabbt det sjunker igen. Livsmedel med högt GI kan sägas vara "snabba livsmedel" medan de med lågt GI kallas "långsamma livsmedel". GI är alltså ett sätt att klassificera hur olika livsmedel påverkar blodsockersvaret.

Ett livsmedels GI påverkas av en mängd faktorer, bland annat

• hur snabbt magsäcken töms
• digestion och absorption av kolhydrater i tunntarmen
• typ och mängd av kostfiber
• typ av monosackarider och disackarider
• stärkelsens egenskaper
• tillverknings- och tillagningsprocesser.

GI är relevant för vissa livsmedel som innehåller mycket kolhydrater, som bröd, potatis, ris, pasta och frukostflingor och kan egentligen bara användas för att jämföra GI mellan olika livsmedel inom samma livsmedelsgrupp. GI är således ett komplicerat begrepp om det ska användas på rätt sätt.

Glycemic load

Ett annat begrepp, som ibland är mer relevant att använda, är glykemisk belastning, GL, glycemic load. GL = gram kolhydrat i en normalportion×GI/100. Detta begrepp tar hänsyn till hur stor en normalportion är av olika livsmedel och hur blodsockersvaret påverkas. Detta är alltså ett sätt att jämföra GI i olika livsmedel med olika kolhydratinnehåll. GI för potatis är högre än för pasta, medan GL för potatis är lägre. Detta beror på att potatis innehåller mindre kolhydrater per normalportion än pasta. Begreppet GL kan därför vara bättre att använda i praktiken.

Andra faktorer som bör vägas in är mättnadseffekter av olika livsmedel och det finns inte något direkt samband mellan glykemiskt index och mättnadseffekt.

Exempel på livsmedel med lågt GI, 70, GI.

Tabellvärden kan vara missvisande

Tabellvärden kan användas för att ge en indikation på snabba och långsamma livsmedel,men kan inte användas för att ge säkra värden på specifika livsmedel. Det finns många osäkerheter runt tabellvärden över GI. Exempelvis gäller det potatis, där sortval, tillagningsmetod och tillagningstid spelar stor roll för GI-värdet.

FAO och WHO rekommenderar livsmedel med lågt GI i första hand för diabetiker, men även för friska. Man menar att det finns möjliga bevis för att GI kan ha betydelse för att minska risken för diabetes och fetma. Nordiska näringsrekommendationer menar att fler interventionsstudier över lång tid behövs för att kunna ge rekommendationer kring GI för friska personer.

Källa: Livsmedelsverket.

Not
Glykemisk belastning förkortas GB men även den engelska förkortningen GL är vanligt förekommande, som i artikeln ovan.